För dig som har läst någon designkurs i skolan blir det här inlägget till viss del en repetition för dig. Jag kommer nämligen gå igenom designprocessen vid grafisk design när man jobbar med kunder. Men oavsett om du lärt dig detta tidigare, är det alltid bra att friska upp minnet och jag kommer säkert bidraga med något som du inte kände till tidigare. Så sitt kvar!

Designprocessens fyra faser

När man designar något grafiskt bör man gå igenom fyra faser innan man når den slutliga produkten. Dessa fyra faser är:

• Behov
• Idéer
• Utveckling
• Genomförande

Klara och tydliga steg alltså! Men vad bör du som designer tänka inom respektive fas?

Behov – grafisk design

Det här är den första fasen i designprocessen. I den här fasen gäller det att ta reda på allas behov, både dina egna men även kundens och målgruppens.

För dina egna behov behöver du ta reda på om du besitter rätt kompetenser för att genomföra projektet. Om du inte gör det behöver du kanske samarbeta med andra grafiska designers eller i värsta fall, tacka nej till uppdraget. Men var absolut inte för tuff mot dig själv. Att vara grafisk designer innebär ofta att man är väldigt självkritisk! Det är hälsosamt att utmana sig själv och om projektet känns lite läskigt kan det innebära att du kommer att utvecklas som grafisk designer.

Lyssna på kundens behov, vad är det denne vill uppnå med projektet? Utvärdera hur du ska gå tillväga för att genomföra projektet.

Gör användarstudier! Du måste ta reda på vad som fungerar och vad målgruppen vill ha – helt enkelt vad målgruppens behov är. Att undersöka målgruppens behov kan gå till på flera sätt. Till exempel kan det handla om att genomföra intervjuer eller låta målgruppen identifiera positiva eller negativa saker med befintlig design.

Genom att göra användarstudier kommer du få mycket användbar information. Resultatet från användarstudierna kan visa sig gå emot kundens behov. I dessa fall, presentera datan från studierna för kunden och visa på att det här är den rätta vägen att gå! Kolla till exempel på hur Expressen arbetar med användbarhet med hjälp av en art director och hur ofta de stämmer av användartester.

Idéer

När första steget är genomfört är det dags att komma på idéer. När man är i idé-fasen finns inga dåliga idéer! Huvudregeln är att inte censurera dig och skriva upp alla idéer.

Kolla sedan igenom alla dina idéer och se om du kan kombinera dem eller om vissa går att använda direkt.

Utveckling

I den här fasen ska du utveckla din idé. Testa den på din målgrupp och se om den skulle fungera.

Genomförande

Du är nu redo att genomföra ditt projekt inom grafisk design. En naturlig del i den här fasen är att du utvärderar slutresultatet när det väl är färdigt.

Lycka till!

Om du vill leva vidare som en lyckligt ovetande person som inte irriterar sig på typsnitt ska du sluta läsa här. Om du däremot vill lära dig mer om typsnitt och vilka fallgropar man ska undvika, så för all del sitt kvar. Men ett varningens finger, ditt liv kommer aldrig bli sig likt igen.

Typsnittens fem kategorier

Alla typsnitt kan delas upp i fem relativt tydliga kategorier och dessa fem kategorier är:

• Serif
• Sans Serif
• Modern
• Display
• Script

Serif

Bland typsnitten i kategorin serif finner vi, exempelvis: Times New Roman, Trajan, Baskerville och Georgia. Varför gruppen kallas serif är för att bokstäverna har något som kallas “seriffer”. Seriffer är avslutande streck i bokstavens bas och topp. Om du föreställer dig den gemena varianten av bokstaven “L” så ser du ett vertikalt streck framför dig. Med ett typsnitt av typen serif har detta raka streck även någon variant av fot och “hatt”. Helt enkelt korta horisontella streck i toppen och basen.

Sans Serif

Typsnitt som ingår i Sans Serif är exempelvis: Helvetica, Franklin Gothic, Calibri och Myriad. Det som kännetecknar typsnitten inom sans serif är att dessa saknar seriffer. Ordet “sans” kommer från det franska språket och betyder “utan”. Så sans serif är helt enkelt utan seriffer. Få tips om hur du skriver bättre rubriker på din egna blogg rekommenderar jag att du läser vidare via länken.

Modern

Modern är inte nödvändigtvis moderna typsnitt. Namnet på denna kategori har sitt ursprung i 1700-talet och utvecklingen av bättre papperskvalitet i kombination med bättre tryckmetoder. Man kunde med hjälp av de nya teknikerna trycka typsnitt på helt nya vis. Kategorin modern kännetecknas därför av bokstävernas variation mellan tjocka och smala beståndsdelar i kombination med höga bokstäver och användandet av seriffer.

Till modern hör exempelvis följande typsnitt hemma: Bedini, Edition Regular, Rundfunk och Dubiel.

Display

Typsnitt inom display hittar vi, exempelvis: Cooper, Spaceage Round, Valencia och Giddyup. Det som kännetecknar display-typsnitt är att de är mer expressiva och ombytligt designade. Ett bra exempel på ett sådant typsnitt är Manchester Uniteds lagtröjor, där tröjorna bär texten “Fly Emirates” som är en variant av display-typsnitt.

Script

Script är ofta skrivstilsliknande typsnitt. Typsnitten är ofta skapade för hand där bokstäverna har karakteristiska utsvängande bågar och extra dekorationer. Typsnitt inom script sammankopplas ofta med bröllop och festligheter. På den här sidan om bröllop hittar du direkt ett exempel på typsnitt av typen script.

Inom script hittar vi typsnitt som: Bickham Script, Edwardian Script och Lavanderia.

Vilken kategori av typsnitt passar när?

Alla dessa olika kategorier lämpar sig inte för samma ändamål. Till exempel är det inte många som skulle vilja läsa en lång text skriven med ett typsnitt från kategorin script. Det skulle både bli svårt att läsa och jobbigt åt ögonen i längden.

Rubriker

Till rubriker går det bra att använda alla typer av typsnitt. Fundera på vad ditt typsnitt förmedlar för känsla.

Brödtext

Håll dig till serif eller sans serif. Lätt att läsa går före allt annat.

Fallgropar

När du väljer typsnitt se till att bokstäverna är jämnt spärrade! Många gratis-typsnitt är avståndet mellan bokstäverna olika, dvs ojämnt spärrade. När du väl börjar lägga märke till detta kommer ditt liv aldrig bli sig likt igen.

Du som någon gång har öppnat program som Adobe Photoshop eller Adobe Illustrator har säkert stött på begreppen RGB och CMYK. Här ska jag gå in på skillnaderna mellan dessa två och när man använder vilken.

Vad är RGB och CMYK?

Först och främst är både RGB och CMYK förkortningar, där:

• RGB = Röd, Grön och Blå.
• CMYK = Cyan, Magenta, Gul (Yellow) och Svart (BlacK).

RGB och CMYK är olika färgmodeller som används för olika ändamål.

RGB som färgmodell

RGB är en additiv färgmodell där vit skapas genom att alla tre färger adderas och svart återfås genom att ingen färg läggs till. Några användningsområden för RGB är inom TV-apparater, datorskärmar och mobiltelefoner. Ända sedan de gamla tjock-TV-apparaterna har RGB varit färgmodellen som använts. Till och med de nya och moderna OLED-skärmarna bygger på RGB. Exempelvis använder vissa OLED-skärmar staplade pixlar för röda, gröna och blå led-dioder.

CMYK som färgmodell

CMYK är en subtraktiv färgmodell. Inom CMYK återfås vitt genom att ingen färg läggs till, tänk ett vitt papper som ska färgas. Om ingen färg appliceras på det vita papperet får man vitt.

Med subtraktiv färgmodell menas att vitt är basen man jobbar mot och det gäller sedan att reducera mängden färg från det vita. Du minns väl att man fick vitt inom RGB genom att lägga ihop rött, blått och grönt? I CMYK reduceras istället RGB färgerna från det vita papperet. Varför det är just färgerna i CMYK beror på att:

• Vitt med mindre rött = cyan.
• Vitt med mindre grönt = magenta.
• Vitt med mindre blått = gul.

Färgerna CMYK maskerar därför mängden av rött, blått och grönt ljus som reflekteras från den vita ytan. Som du kanske redan har listat ut används CMYK inom tryckteknik så som hos skrivare och tryckmaskiner. En kombination av cyan, magenta och gul ger en mörkgrå ton. Därför har man lagt till svart för att spara på bläck och dessutom kunna skapa en mörkare svart nyans.

Alla dagstidningar, och annat som trycks för den delen, önskar se bilder med CMYK färgmodellen för att grafiken ska kunna tryckas på korrekt sätt.

I vilka sammanhang används RGB och CMYK?

Så i vilka sammanhang ska man använda RGB respektive CMYK? Inom grafisk design arbetar man med RGB för digitala produkter, där slutprodukten ska visas på en skärm. Så när du redigerar bilder behöver du veta om bilden ska tryckas på papper eller visas på en skärm. Man arbetar dock alltid med bilder i RGB och konverterar sedan till CMYK för att det ska bli tryckt på korrekt sätt. Eftersom din skärm visar RGB kommer bilderna att se annorlunda ut när du konverterar dem till CMYK, men det är inget att oroa sig för. Kom ihåg att inte redigera bilderna i färgläge CMYK bara. För då kommer du få oväntade resultat när bilden väl ska tryckas.

När jag designar något inom grafisk design försöker jag i största mån använda mig av gyllene spiralen. Med hjälp av gyllene spiralen är man säker på att designen blir välbalanserad och tilltalande och med det – även tidlös. Men vad är den här magiska gyllene spiralen för något? Det ska du få reda på.

Gyllene snittet

Gyllene spiralen har ett tydligt samband med gyllene snittet och därför ska jag inleda med att berätta om gyllene snittet.

Vad är gyllene snittet?

Gyllene snittet betecknas med den grekiska bokstaven Φ (versal) eller φ (gemen), uttalas “fi”. Det gyllene snittet handlar om proportioner och anses vara ett skönhetsideal. Därför försöker man uppnå dessa proportioner eftersom det man skapar upplevs då vara välkomponerat och skönt. Det är även därför gyllene snittet används inom arkitektur, konst, grafisk design och återfinns även i naturen.

Hur hittar jag rätt proportioner?

Om du har en linje och ska hitta punkten för gyllene snittet, gör du detta genom att:

• Dividera den längre sträckan med den kortare och resultatet ska bli = 1,618.

Det här är ett tal som är bra att lägga på minnet. Som en förenkling inom fotografering, brukar man tala om tredjedelsregeln. Att man skapar en välbalanserad- eller skön bild genom att placera modellen en tredjedel in i bilden. Vid användande av denna förenkling får man inte exakt gyllene snittet, men nära på. För att ge ett exempel: låt säga att vi har en sträcka på 3 meter, då skulle en tredjedel bli 1 meter. Vid samma beräkning enligt ovan skulle detta ge:

• Den längre sträckan skulle bli 3 – 1 = 2 m.
• Den kortare sträckan skulle bli = 1 m.
• Därför skulle värdet vid division bli: 2 / 1 = 2.

Den korrekta punkten för gyllene snittet skulle vara:

• Den längre sträckan = 1,854 m.
• Den kortare sträckan = 1,146 m.
• Där talet vid division blir = 1,854 / 1,146 = 1,618

Som du kan se är vi relativt nära 2 meter med 1,854 meter. Det finns hemsidor som beräknar gyllene snittet åt dig automatiskt som du kan ta hjälp av.

Fotografi med gyllene snittet skapar reaktioner

En bild från nyårsafton skapar rubriker i tidningar och på internet. Det kan se ut som en helt vanlig nyhetsbild men den har skapat reaktioner just på grund av gyllene snittet och gyllene spiralen. Om du tittar bland bilderna i bildspelet hittar du en illustration av den gyllene spiralen som jag ska gå in på nu.

Den gyllene spiralen

Den gyllene spiralen är ett mäktigt verktyg att använda vid grafisk design. Dels kan du dela upp den gyllene spiralen i gyllene rektanglar och på så vis hitta rätt proportioner mellan olika element i din design. Men dessutom kan du använda linjerna i spiralen till att få “rätt böjning” på rundade element. Genom att använda den gyllene spiralen som en mall, är du säker på att just din design blir tilltalande för åskådaren! Mycket av dessa tekniker kan användas för stora turneringar i t.ex. fotboll som Euros där mycket design och fotogafi används för marknadesföringen